• Fredrik

    Fredrik, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Daniel2

    Daniel 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Fredrik2

    Fredrik 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Marcus

    FMarcus 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Lars

    Lars, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Martin

    Martin, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Niklas

    Niklas, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Lee

    Lee, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Lars2

    Lars 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Joakim

    Joakim, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Daniel

    Daniel, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Johan

    Johan, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Anders

    Anders, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Jesper

    Jesper, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Jarl

    Jarl, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Jarl2

    Jarl 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Christian

    Christian, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Tobias

    Tobias, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Peter

    Peter, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Marcus (1)

    Marcus, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Tobias2

    Tobias 2, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Henrik

    Henrik, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Pär

    Pär, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.
  • Kjell

    Kjell, c-print, 100 x 143 cm

    # 1 – 24, 2016
    C-Print
    100 x 143 cm
    3 + 2AP


    Acceptansen för människors olikheter ökar runt om i världen och diskussionen kring genus och könstillhörighet är större än någonsin. Caitlyn Jenner pryder omslaget på Vanity fair och Saga Becker tar emot pris på Guldbaggegalan.

    Priset som är större än bara utmärkelsen, det betyder något mer, det betyder att samhället har blivit en något bättre plats att leva i för dem som inte haft turen att födas i rätt kropp. 
    Norm, roller och frågan om könstillhörighet har börjat ifrågasättas, på kultursidorna diskuteras pronomen, i västvärlden och på röda mattan börjar föreställningarna att luckras upp. Men hur lätt är det egentligen att komma ut som transkvinna i en småstad, där alla känner alla?

    Jesper Molins pappa är en före detta elitidrottare som också under hela sitt yrkesverksamma liv drivit en lokal sportaffär. Efter 60 år bestämmer han sig för att ta steget ut i samhället och berätta vem han egentligen är och i hemlighet alltid har varit. Han blir Kamilla, han blir den kvinna som han alltid känt sig som, han blir hel och han blir fri!

    Han blir hon!

    För fotografen och tillika sonen Jesper Molin handlar det om att försöka förstå och bekanta sig med den fysiska förvandlingen. Att få en liten inblick av det obehag som hans pappa känt av att vara i fel könsroll i 60 år. 
    Fotograferingen gav tillfällen till reflektion och tillsammans kan Jesper och hans icke transexuella vänner förvandla okunskap och fördom till logik och värme. Att låta samtalet, som annars tagit plats bakom lyckta dörrar, bli till bilder och öppna till diskussion. 

    Scenarier byggs upp och kvinnliga enligt normen uttryck prövas och spelas ut framför kameran. I detta projekt har 24 cismän i Jespers inre krets inkluderat han själv som sista person transformerats till kvinnor och fått posera framför kameran för en bild, en bild som skulle kunna liknas med ett slags porträtt eller tolkning av hur Jesper själv upplevde pappa Kamilla när hon kom ut som kvinna. 

    Förr, en man introvert och instängd av samhällets normer och okunskap men nu en utåtriktad och färgsprakande kvinna med hunger efter acceptans och att ta plats i samhället.  

    Bildsviten ”24 porträtt av min Pappa Kamilla” är Jesper Molins egna historia och tolkning av sin transsexuella far.

hej